Hard work

Jag var helt slut när jag satta mig i konferensrummet, som denna kväll var min loge, efter att jag klivit av scenen i onsdags. Klockan var 23.30  jag var på det nya Elite Hotel Mairina Tower och hade precis gjort 40 min show inför ca 100 personer. Det var affärsmän/kvinnor från hela världen så showen gjorde jag så klart på engelska. Så här såg det ut i lokalen innan gästerna kom

Det var en stor lokal för detta sällskap.  Reaktioner och skratt smittar lätt av sig när man sitter nära varandra. Stora mellanrum mellan borden gör att det blir lite mer svårjobbat. Dessutom blir det inte samma närhet till publiken när de dukar på detta sätt för att fylla ut rummet. Så här såg det ut från scnen.

När jag sitter i logen efter showen och kritiskt analyserar mina 40 min, kommer kvinnan som bokade mig och kikar in. Hon berättar att hon, gästerna och (enligt henne) viktigast av alla, den högsta chefen var supernöjda med underhållningen. Jag firade med svepa en Loka, packade ihop mina prylar och åkte hem i sommarnatten.

Närkontakt

I tisdags var jag och körde en show lite på halvvolley. Det var en stor reklambyrå som hade ett kundevent ute på Björnö utanför Västerås. Jag var bokad sedan länge men vi hade inte planerat in i detalj hur kvällen skulle se ut. Ibland kan det vara katastrof men in detta fall blev det asbra. Jag körde 20 minuter ute i kvällssolen på en uteservering. Inte optimalt så klart men stämningen var avslappnad och glad så det funkade riktigt bra.

Jag har skrivit tidigare i bloggen om att jag var på TEDx Eskilstuna. Den stora behållningen var Mikael Genberg som föreläste varför han vill sätta en litet rött hus med vita knutar på månen.
Och för två veckor sedan trollade jag på en båt som åkte förbi det lilla sköna hotellet som ligger ute i mälaren. Här är det inlägget.
Och denna kväll satt självaste Mikael Genberg i publiken. Han kom fram till mig efter min show och tackade och pratade lite. Jag själv öste så klart beröm över honom och hans sköna projekt och föreläsning. Och självklart var det bildläge

Här kan ni höra hans föreläsning (på engelska) från TEDx.

Vinterviken

I fredags gjorde jag en show för ca 100 lärare på en konferensanläggningen Winterviken som ligger just i Vinterviken (Stockholm)

Tur (eller rutin) att jag anpassat min show till alla slags omständigheter. Lokalen var verkligen inte optimal för scenshow. Eller scen...det fanns ingen scen. Jag stod i hörnet av lokalen och hade hälften av sällskapet framför mig och hälften satt i trappor eller stod på en balkong framför mig. Dessutom fanns det ett par feta pelare i vägen också. Men men, inte mycket att göra åt saken utan bara göra det av bästa av situationen. Det funkade riktigt bra större delen av publiken ställde sig upp klappade händer när jag var klar och det är alltid ett bra betyg.

När jag var klar i Vinterviken åkte jag direkt vidare till Magic Bar, Karlaplan, för att titta på lite trolleri och umgås lite med trollerikollegor. Det är alltid trevligt. Och denna kväll blev det roligare än vad jag hade räknat med så jag blev helt enkelt kvar i Stockholm över natten. Det blev kollegan och vännen David Person som erbjöd sovplats i hans lya. Det roliga med honom är att det alltid blir så otroligt mycket trollerisnack. Till och med när jag vaknar efter ett par timmars sömn frågar han mig om jag vill se ett trick. Fantastiskt! Och när jag är på väg ut ur hans lägenhet för att bege mig hemåt står han i pyamasbyxor och bollar lite idéer om att trolla fram en gummikykling.  Jag var bara tvungen att ta en bild på detta magiska ögonblick. Tack David!

En båt, en trollkarl och åttio ingenjörer.

I torsdags underhöll jag ett gäng ingenjörer från Bombardier. De åkte en liten båttrur på Mälaren samtidigt som de avnjöt en trerätters. Jag insåg ganska snart att det är omöjligt att genomföra en show på denna båt. Det var alldeles för trångt och det fanns inget scenutrymme. Så istället blev det att jag fick köra close-up-trolleri vid borden.

Det är alltid extra kul att trolla inför just ingenjörer. De tror oftast att det har koll på allt och de ser trolleri som ett pussel som går ut på att man ska lista ut hur tricken går till. I dessa fall går jag två vägar:
Den svåra vägen är att lägga ännu mer vikt på presentationen av tricket. Att köra mycket skämt och få dem att slappna av och få dem att se detta som rolig underhållning. Det brukar funkar på de flesta men en del vägrar och sitter fortfarande och tokstirrar med en allvarlig min och gör sitt allra bästa för att avslöja mig. Då får man gå den andra vägen. Nämligen trick som totalt går ut på att blåsa människor helt och hållet. Ofta är det trick som leder in åskådaren på ett spår som gör att de tror att de har koll på vad som kommer att hända och kanske till och med att de tror hur det funkar. Men mot slutet kommer vändningen och de blir totalt lurade. Jag brukar inte göra dessa trick så ofta eftersom det verkligen får åskådaren att känna sig blåsta. Det roliga är att personerna runt omkring den "skeptiska" personen förstår att detta trick var speciellt riktigt mot honom (ja, det oftast en han) och jag ser att de njuter av att se personen i fråga bli frustrerad av att inte förstå.

När jag hade trollat klart och båten var på väg tillbaka till hamnen i Västerås passade jag på att njuta lite av det sköna vädret och utsikten på däck. Båten tog då en extra nära sväng förbi kanske det roligaste hotellet i Sverige.

Ja, det är ett hotell. Det heter Utter-Inn och är skapat av konstnären Mikael Genberg. Sovrummet är en våning ner med fönster. Läs mer på Mikaels hemsida här.

En annan slags invigning

Eskilstuna kommun lanserade i veckan sitt nya intranät. När detta skulle presenteras, lanseras och invigas fick jag inleda hela dagen med en femton minuters föreställning som skulle öppna åskådarnas (de kommunanställdas) sinnen. Det är riktigt ovant för mig att göra en show kl nio på morgonen så jag fick se till att värma upp och ladda ordentligt innan eftersom som min energi förhoppningsvis skulle smitta av sig på åskådarna. Som tur var hade jag perfekt ljud och ljus eftersom hela invigningen skedde på Lokomotivet och det hjälper faktiskt mer än vad man tror.

Roligt var det i alla fall. Kul att bjuda på underhållning när folk minst anar det. Och jag såg på deras ansiktsuttryck att de vaknade till ordentligt....på ett bra sätt.

En recension från Vingåker...

...finns att läsa här. Man får skrolla ner lite. Och hittar man inte artikeln så stod det så här om mig:
"Kvällen till ära var trollkarlen Carl Tillenius engagerad som konferencier. Ett utmärkt val, inte bara för att han presenterade några trick som fick den församlade skaran att jubla i högan sky utan också för att han är en mycket bra scenpersonlighet och publikvärmare"

Vinka

Efter mina 30-minuter på den fantastisk tjejfesten i lördags begav jag mig genom den sörmländska skogen till Vingåker. Där var det säsongsavslutning på Vingåkers egna stand-up-klubb Vinka. Henrik Källman heter den mycket trevliga och talangfulla komiker som har klubben. Klubben låg i ett hotell som jag även skulle sova kvar på. Jag hann i stort sett bara checka in på mitt rum, byta om, göra några anteckningar om komikerna som skulle uppträde denna kväll och sen klev jag upp på scenen och körde i gång kvällen. Jag var nämligen kvällens konferencier. Mellan de olika akterna körde jag lite eget material både trolleri och en del komik.

Det blev en asrolig kväll och efteråt firade vi med utgång i Katrineholm....fast det är en helt annan historia...

Den lokala tidningen var där. Men de skrev inte så mycket om själva kvällen. Här kan ni läsa artikeln

Living the dream!

- Hej, vi är 100 assnygga tjejer som ska ha en middag och fest på en nattklubb. Vill du komma och underhålla oss?
- Ja, visst! Hur mycket ska jag betala för det?


Nej, riktigt så gick det inte till när jag fick förfrågan. Men jag kan säga att det var lätt den snyggaste publik jag någonsin har haft framför mig. De hade först varit på Sex And The City (på bio alltså) och sen hade de en helkväll på en nattklubb helt för sig själva med middag, underhållning och modevisningen med mera...

Jag hade varit och sound checkat tidigare på dagen. Så på kvällen smögs jag in bakvägen (eftersom jag var hemlig gäst) och behövde bara gå upp på scenen och köra. Jäklar vilket drag det var på brudarna. De var med på noterna från första minuten. Ni vet det här gälla, falsett,  partyljudet / skriket som bara tjejer kan göra när det är just party... Jag älskar det ljudet!

När mina 30-minuter var över skyndade jag ut bakvägen igen. Krogägaren frågade förvånat varför jag måste åka i väg. " Jag ska på gig i Vingåker" sa jag. Hans svar: " Du är dum i huvudet"

Invigning

Det var riktigt skön fredagsstämning bland gästerna som var på invigningen för ett stort byggkonsultföretag som hade flyttat in i nya lokaler.

Mitt jobb gick ut på att dels spexa lite under själva invigningen, göra ett scenframträdande samt att hänga kvar med gästerna och bjuda på lite trolleri på nära håll. Jag klarade av alla tre uppgifter utan anmärkningar dessutom hade jag riktigt trevlig. Supertrevliga människor som jobbade för företaget och det smittade av sig på gästerna också. Ett lyckat event helt enkelt.

Direkt efteråt rusade jag vidare för ett möte angående ett kommande jobb...

Att bli en del av showen...

I torsdags gjorde jag en show för en bank som hade ett slags kundevent. Det var lite föreläsningar och presentationer som toppades av lite underhållning från mig. Jag inledde kvällen med en tiominutare och avslutade kvällen med en 30-minutare.

Det var inte en helt optimal lokal (en pub) om man ska vara petig...men det var i alla fall bra ljud och helt ok ljus. Däremot hade jag ingen backdrop bakom mig vilket gör att det heller inte bli maximalt fokus. Det ser man på denna bild.

Men vi hade kul! Det ser man här:

Bilderna fick jag av en tjej som satt i publiken. Tack för dem!
Det var mycket intressant att läsa hennes blogg om hennes upplevelse av showen. Jag har ytterst få nummer där jag tar upp folk från publiken. Dels gör jag inte det för att jag själv avskyr att bli upplockad på scenen när jag bara vill vara åskådare och därför utgår jag från att det är många med mig som tänker det samma. Och är det så att det är personer som vill komma upp på scenen och "synas" så är det ofta inte rätt person att ta upp...för man vill inte ha upp folk som vill ta över showen.

Bilden ovan där jag tar upp två män på scenen är det enda tricket jag tar hjälp av publiken på det sättet. Och då behöver de inte prata, dansa, sjunga eller något som gör att de behöver känna sig förlöjligade.

Ett annat nummer jag gör så frågar jag (oftast) en kvinna i publiken några frågor. Och det var just det som denna kvinna som tog bilderna fick göra och som hon skrev om i sin blogg.

Här kan ni läsa det.

Jag förstår att man känner sig pressad eftersom man inte räknat med att bli en del av showen. Och det blev ju kul tillslut. Det är det viktigaste.