Inte alls som jag tänkt mig...

Igår begav jag mig upp till till Stockholm, Grand Hotel, där jag skulle uppträda för en Amerikansk bank som skulle ha ett event för sina svenska kunder. Jag kom till Grand i god tid, går in i foajén och kikar snabbt på informationstavlan. Jag visste att jag skulle till Spegelsalen men för säkerhetens skull  kikade jag vad som stod. Jag fick ett litet hugg i magen när jag såg att det inte alls var det företaget jag skulle jobba för som var bokade i Spegelsalen. Ok, vad ska jag göra nu? Kände att jag inte kunde ringa till min kontaktperson som sitter på Europakontoret i London. Vad skulle jag säga till henne?:
"Hello were are you?" Nej, jag tog för givet att det var jag som missat något...

Jag gick till receptionen och frågade efter denna bank och fick till svar att de var inte inbokade idag...men däremot i morgon fast inte i Spegelsalen. Jaha, jag hade alltså tagit fel dag....och lokal... Men det kändes inte rätt ändå. Och jag ville verkligen inte ringa till bokaren innan jag själv kollat upp vad vems felet är. Kändes lite meningslöst att ringa för att säga "Hej, jag är här en dag för tidigt, vi syns i morgon." Inget bra intryck...

Så jag satte mig i bilen igen för att bege mig hemåt. Kände att det kurrade ordentligt i magen plus att det kändes så otroligt tråkigt att åka hem efter att varit fem minuter i Stockholm helt i onödan. Så jag begav mig till Magic Bar, på Karlaplan för att äta en bit mat. Och vad glad jag blev över att dels så var det i stort sett fullt i lokalen plus att jag träffade trevliga trollerikollegor att hänga med. Jag gjorde till och  med en spontan tiominutare från scenen. Jag var kvar tills de stängde och rundade av  med att skjutsa hem delar av personalen innan jag satte kurs mot Eskilstuna igen.

Kvällen blev inte riktigt som jag tänkt mig men jag hade otroligt trevligt.

När jag väl kom hem såg att jag att det var i februari som jag skulle trolla för den där banken på Grand Hotel. Jag hade skrivit in den i fel månad i kalendern.

Och angående Magic Bar så ska jag uppträda där sista helgen i februari, 25:e och 26:e.

En stor fest i litet format

I lördags gjorde jag en ytterst exklusiv föreställning på ett mycket fint bröllop. De var enbart de absolut närmsta släktingarna till brudparet som närvarade så jag gjorde äkta close-up-show.

Svanå herrgård heter den mycket trevliga fastigheten som vi var i. Den har tidigare ägts av ABB och rummet som jag fick byta om och förbereda mig i var Percy Barneviks arbetsrum. Jag vet inte om just det är något att skryta med men jag provade att berätta det för en vän när jag kom hem. Svaret jag fick var "Är det han golfspelaren?". Säger väl i och för sig mer om min vän än Percy Barnevik...

Volvo

I lördags gjorde en show som jag har återkommande varje år. Julfest på Volvo (Eskilstuna). Massor med familjer som firar att julen är slut. Jag gör ju inte mycket föreställningar för barn nu för tiden. Det blir de har julgransplundringarna sen är det inget mer. Om jag ska vara helt ärlig...så tycker jag inte det är så kul att underhålla en publik där det är mycket barn. Jag tyckte det var kul förut men jag får liksom inte ut något av det längre. Det känns inte som någon utmaning och jag får ingen kick av det. Samtidigt är det verkligen inte lätt att underhålla barn. När jag väl är på scenen så måste jag köra järnet. Det går inte att ställa ut skorna och tro att det kommer att funka av sig självt.

Nu är det maximalfokus på kommande uppdrag. Jag har en hel del roliga grejer på gång. Nu kör vi!

Ett bröllop och en Bridgeblandning

I lördags gjorde jag ett kort gästspel på ett bröllop. Jag hade fått i uppdrag att överlämna en present på något magiskt sätt.... Jag gjorde som så att jag trollade lite och sen lämnade över presenten... Det blir oftast bäst när man gör det man redan kan och är bra på istället för att hitta på något helt nytt som ska sitta till 100% på ett försök.

Direkt efter det åkte jag till Sunbyholms slott. Där stod min ljud och ljusanläggning uppriggad och klar. I lokalen satt ca 70 personer som hade spelat bridge i dagarna tre på slottet. De hade så klart även ätit gott och njutit av vistelsen. Jag fick byta om och fixa ordning mig i källarlokalen rakt under festlokalen. Till mitt sällskap hade jag:

En dubbel Loka

En skål Bridgeblandning.

Efter showen gjorde jag det klassiska misstaget man lätt gör när man äter Bridgeblandning. Ok, först och främst så åt jag inte med skeden som låg i skålen utan jag tog med fingrarna...förlåt... men när jag väl tog en godis så tog jag något som jag trodde skulle vara en sån där kinapuff men i själva verket var det ett russin som hade klätt ut sig till kinapuff. Inte ok! Bridgeblandning är inte en ok blandning alls faktiskt. Är det så att när dessa bridgespelare åker runt och spelar så äts det alltid Bridgeblandning och därför har denna godisblandning överlevt? Den enda godisen i Bridgeblandningen som är ok är den chokladdragérade hasselnöten. Men hur många sådana finns det i en Bridgeblandning? Två? Max fyra. Hur många russin förklädda till kinapuffar finns det i en påse? 40 kanske.

Nog om Bridgeblandningen.

Bridgemänniskorna som jag showade för var i alla fall fantastiska. Visst det kanske var en och annan som såg lite trött ut när jag klev på men de vaknade till liv och vi hade en riktigt bra halvtimme+ tillsammans. I sista sekund valde jag att stryka skämtet där jag tänkte tala till en man i publiken och fråga: "Tror du att du kommer få med dig några Britches på rummet i kväll?" Det var nog ett bra val...

Årets första...

...uppträdande är alltid det samma. Oddfellow Eskilstunas julfest. Det är en familjetillställning som jag gjort nu i tio år och som jag dessutom fick i arv av min mentor Mr Colland. Jag ser det som en liten mjukstart på året. Men faktum är att det är en ganska svårjobbad lokal. Det är i stort sett kyrkoakustik där inne så minsta sorl gör att det blir ganska störande (för mig i alla fall). Min höjdpunkt under föreställningen var att min dotter Elisabeth (snart sju år) var gästartist och gjorde solodebut på scenen. Hon sjöng "Jag såg mamma kyssa tomten" inför publiken på 180 personer och hon drog lätt ner den största applåden på hela showen. Om det var någon som var där som tog någon bild eller kanske rent av filmade får ni gärna höra av er till mig. Kan vara ett kul minne.

Tack