Nu känns det att jag börjat jobba igen. Jag har inte haft några gig den senaste veckan men jag har planerat desto mer. Det är mycket på gång under hösten. Men det största av allt är att jag nu är helt klart med att jag kommer köra en helt egen julshow i december. Det blir hemma här i Eskilstuna på en helt nyöppnad krog som heter Filial. Det är före detta RawBar som nu helt byter skepnad. Det som är så klockrent med detta ställe är att det kommer vara en fast scen med bra ljud och ljus. Perfekt för scenunderhållning helt enkelt. Jag kommer även fortsätta med min comedyklubb Sylvia Comedy på Fial.
Jag var förbi förra veckan och kika hur bygget såg ut.
Scenen:
Baren:
Och så här ser affischen ut inför premiären av Filial:
Det känns riktigt bra. Sex kvällar i december kommer jag som sagt köra show på Filial. Vi kommer enbart sälja mat+showbiljetter. Mer info kommer.
onsdag 18 augusti 2010
söndag 1 augusti 2010
Dramat i sydligaste Sverige
I lördags skulle jag ta en bekväm tågresa till Skurup där jag skulle bli upphämtad på stationen och skjutsad till festlokalen som jag skulle uppträda på senare på kvällen. Det och att det var en 50- årsfest var i stort sett allt jag visste när jag lite för sent gick och la mig på fredagsnatten. Jag sov oroligt och vaknade med en chock när jag insåg att mitt tåg gick för en timme sedan. Jag hade försovit mig. Jag rusade upp för att kika på google maps hur lång tid det tar att åka bil till Skurup. Ok, åker jag NU så kommer jag 1,5 timme senare än planerat. Jag rafsar ihop mina grejer som jag behöver, kastar mig in i bilen och börjar en lång härlig bilresa. Det visar sig sen att det är Billingestrand, några kilometer norr om Smygehuk, som jag ska till.
Väl framme han jag soundchecka en snabbis innan gästerna började droppa in för mingel. Nu visade det sig att jag inte ska göra min show förens ca 23.30. Vilket innebär lååång väntan. Jag skulle sova hemma hos en av festdeltagarna vilket är minst sagt annorlunda. Men det kändes ändå helt ok eftersom det var ett fint hus 200 meter från havet. Så här vackert var det nere vid stranden.
Försökte ändå övertala mig lite avundsjukt att det är ganska överskattat med Skånska havsstränder. Den där lukten av salt hav är väl egentligen inte så fräsch? Och vågorna som slår mot stranden, hur meditativt är det egentligen? Man blir ju bara trött i huvudet av oväsendet. För att inte tala om den asjobbiga sanden som letar sig in överallt...
Själva showen gick bra i alla fall. Det var bra stämning på festen hela kvällen märkte jag så det var bara surfa på den vågen och köra på. För ovanlighetens skull stannade jag kvar efter giget och pratade lite med folk. Det var så himla trevlig personal där vi var och dessutom en mycket trevlig trubadur som höll mig sällskap under kvällen. När jag tillslut gick och la mig var klockan 03.00
På morgonen vaknade jag redan kl 07.30 och är pigg. Förstår ingenting, det var ju så här jag skulle vakna förra morgonen. Vilket fall bestämmer jag mig för att gå upp och smyga ut ur huset och ta min bil (som stod kvar på festplatsen 200 meter från huset) för att bege mig hemåt.
När jag kommer fram till min bil sätter jag mig i passagerarsätet för att ställa in rätt rutt med GPS:en. Tänkte ta en liten annan väg för att få se lite nya vyer. Jag kliver ur passagerarsätet, slår igen dörren och går runt för att sätta mig i förarsätet. Men när jag ska ska öppna bildörren är dörrjäveln låst och nyckeln ligger på sätet. Jag springer snabbt runt tillbaka till passagerardörren för att kolla om den också är låst och det är den givetvis. Jag känner på alla dörrar, kanske är det någon dörr som just i dag strejkar...men nej. Jag har låst in bilnyckeln i bilen och en fruktansvärd, oskön knäckthet sköljer över kroppen.
Som tur är har jag mobilen i fickan så jag sansar mig och ringer Assistanskåren som jag får för mig ha något avtal med mitt försäkringsbolag. Men de har goda nyheter om min bil. Jag får veta att min bil är så säker att de omöjligt kan komma in i den! Jag börjar då leta efter någon stor sten som jag kan använda att slå en ruta med men ringer först en låssmed som bodde i närheten. Och ta mig tusan han trodde att han kunde hjälpa mig. Han skulle komma inom en timme så jag tog mig en liten promenad och försökte njuta av den härliga morgonen.
Oj, det är någon som är efterlyst! Nej det var bara en affisch om Tommy Körberg
Oj, vad skoj, en crazy minigolfbana, den måste jag kolla in.
Ja, den var ju jäkligt crazy...
Telefonen ringde och låssmeden var på plats. Han lyckades bända upp dörren lite och med hjälp av en pinne fiskar han upp nyckeln och med en annan liten krok lyckades han trycka på knappen så att låset gick upp. Vilken lättnad och vilket proffs jag fick se in action. Jag betalade gladeligen 1200:- för besväret och begav mig hemåt. Livet som frilansande artist är inte alltid en dans på rosor...
Väl framme han jag soundchecka en snabbis innan gästerna började droppa in för mingel. Nu visade det sig att jag inte ska göra min show förens ca 23.30. Vilket innebär lååång väntan. Jag skulle sova hemma hos en av festdeltagarna vilket är minst sagt annorlunda. Men det kändes ändå helt ok eftersom det var ett fint hus 200 meter från havet. Så här vackert var det nere vid stranden.
Försökte ändå övertala mig lite avundsjukt att det är ganska överskattat med Skånska havsstränder. Den där lukten av salt hav är väl egentligen inte så fräsch? Och vågorna som slår mot stranden, hur meditativt är det egentligen? Man blir ju bara trött i huvudet av oväsendet. För att inte tala om den asjobbiga sanden som letar sig in överallt...
Själva showen gick bra i alla fall. Det var bra stämning på festen hela kvällen märkte jag så det var bara surfa på den vågen och köra på. För ovanlighetens skull stannade jag kvar efter giget och pratade lite med folk. Det var så himla trevlig personal där vi var och dessutom en mycket trevlig trubadur som höll mig sällskap under kvällen. När jag tillslut gick och la mig var klockan 03.00
På morgonen vaknade jag redan kl 07.30 och är pigg. Förstår ingenting, det var ju så här jag skulle vakna förra morgonen. Vilket fall bestämmer jag mig för att gå upp och smyga ut ur huset och ta min bil (som stod kvar på festplatsen 200 meter från huset) för att bege mig hemåt.
När jag kommer fram till min bil sätter jag mig i passagerarsätet för att ställa in rätt rutt med GPS:en. Tänkte ta en liten annan väg för att få se lite nya vyer. Jag kliver ur passagerarsätet, slår igen dörren och går runt för att sätta mig i förarsätet. Men när jag ska ska öppna bildörren är dörrjäveln låst och nyckeln ligger på sätet. Jag springer snabbt runt tillbaka till passagerardörren för att kolla om den också är låst och det är den givetvis. Jag känner på alla dörrar, kanske är det någon dörr som just i dag strejkar...men nej. Jag har låst in bilnyckeln i bilen och en fruktansvärd, oskön knäckthet sköljer över kroppen.
Som tur är har jag mobilen i fickan så jag sansar mig och ringer Assistanskåren som jag får för mig ha något avtal med mitt försäkringsbolag. Men de har goda nyheter om min bil. Jag får veta att min bil är så säker att de omöjligt kan komma in i den! Jag börjar då leta efter någon stor sten som jag kan använda att slå en ruta med men ringer först en låssmed som bodde i närheten. Och ta mig tusan han trodde att han kunde hjälpa mig. Han skulle komma inom en timme så jag tog mig en liten promenad och försökte njuta av den härliga morgonen.
Oj, det är någon som är efterlyst! Nej det var bara en affisch om Tommy Körberg
Oj, vad skoj, en crazy minigolfbana, den måste jag kolla in.
Ja, den var ju jäkligt crazy...
Telefonen ringde och låssmeden var på plats. Han lyckades bända upp dörren lite och med hjälp av en pinne fiskar han upp nyckeln och med en annan liten krok lyckades han trycka på knappen så att låset gick upp. Vilken lättnad och vilket proffs jag fick se in action. Jag betalade gladeligen 1200:- för besväret och begav mig hemåt. Livet som frilansande artist är inte alltid en dans på rosor...
måndag 26 juli 2010
Bröllop 1/3
I lördags fick jag det stora nöjet att uppträda inne i Tidö slott. Jag var där för första gången förra året men då som turist och då korsade jag Mälaren med min båt på en liten dagsutflykt och kikade runt lite och åt gott på deras värdshus.
Nu var jag där för att göra min show på en stor bröllopsfest. Det var ett bröllop med strax över 100 gäster som fick sitta inne i den magnifika matsalen där de åt gott fick höra på ett och annat tal samt efter desserten njuta av mitt första uppträdande detta halvår. Jag var lite nervös eftersom det var några veckor sedan som jag stod på scenen. Och det är bara bra, för då fokuserar man sig extra mycket. Dessutom kom jag på en sååå bra idé till min show när jag satte mig i min loge (á la 1700-tal) efter föreställningen. Jag hoppas jag kan fixa ihop det redan till lördag då jag har jag nästa jobb.
Så här såg det ut i rummet som jag tillbringade ett par timmar i väntan på att få köra i gång.
Det är faktiskt riktigt skoj att uppträda på bröllopsfester. Så skönt blandad publik och alla är på topp. Det här var första bröllopen denna sommar, två kvar.
Nu var jag där för att göra min show på en stor bröllopsfest. Det var ett bröllop med strax över 100 gäster som fick sitta inne i den magnifika matsalen där de åt gott fick höra på ett och annat tal samt efter desserten njuta av mitt första uppträdande detta halvår. Jag var lite nervös eftersom det var några veckor sedan som jag stod på scenen. Och det är bara bra, för då fokuserar man sig extra mycket. Dessutom kom jag på en sååå bra idé till min show när jag satte mig i min loge (á la 1700-tal) efter föreställningen. Jag hoppas jag kan fixa ihop det redan till lördag då jag har jag nästa jobb.
Så här såg det ut i rummet som jag tillbringade ett par timmar i väntan på att få köra i gång.
Det är faktiskt riktigt skoj att uppträda på bröllopsfester. Så skönt blandad publik och alla är på topp. Det här var första bröllopen denna sommar, två kvar.
fredag 2 juli 2010
Sista giget för denna säsong
Har glömt skrivit om mitt sista offentliga uppträdande denna vår/försommar.
Jag gjorde en show tillsammans med Zillah & Totte på den fina utomhusteatern i Parken Zoo. Tyvärr så regnade det kraftigt och det gjorde nog sitt att det inte var så mycket folk som tog sig ut eller stannade kvar i Parken denna dag. Hittade en bild från den dagen och det var från fikabordet backstage vid logerna. Så ska det se ut:
Jag gjorde en show tillsammans med Zillah & Totte på den fina utomhusteatern i Parken Zoo. Tyvärr så regnade det kraftigt och det gjorde nog sitt att det inte var så mycket folk som tog sig ut eller stannade kvar i Parken denna dag. Hittade en bild från den dagen och det var från fikabordet backstage vid logerna. Så ska det se ut:
Kul var det i alla fall. Zillah är mycket proffsig med sin akt och jag tyckte vårt samarbete funkade riktigt bra. Även fast jag gör ytterst få familjeshower nu för tiden och kände mig lite ringrostig med det materialet.
fredag 18 juni 2010
Hard work
Jag var helt slut när jag satta mig i konferensrummet, som denna kväll var min loge, efter att jag klivit av scenen i onsdags. Klockan var 23.30 jag var på det nya Elite Hotel Mairina Tower och hade precis gjort 40 min show inför ca 100 personer. Det var affärsmän/kvinnor från hela världen så showen gjorde jag så klart på engelska. Så här såg det ut i lokalen innan gästerna kom
Det var en stor lokal för detta sällskap. Reaktioner och skratt smittar lätt av sig när man sitter nära varandra. Stora mellanrum mellan borden gör att det blir lite mer svårjobbat. Dessutom blir det inte samma närhet till publiken när de dukar på detta sätt för att fylla ut rummet. Så här såg det ut från scnen.
När jag sitter i logen efter showen och kritiskt analyserar mina 40 min, kommer kvinnan som bokade mig och kikar in. Hon berättar att hon, gästerna och (enligt henne) viktigast av alla, den högsta chefen var supernöjda med underhållningen. Jag firade med svepa en Loka, packade ihop mina prylar och åkte hem i sommarnatten.
Det var en stor lokal för detta sällskap. Reaktioner och skratt smittar lätt av sig när man sitter nära varandra. Stora mellanrum mellan borden gör att det blir lite mer svårjobbat. Dessutom blir det inte samma närhet till publiken när de dukar på detta sätt för att fylla ut rummet. Så här såg det ut från scnen.
När jag sitter i logen efter showen och kritiskt analyserar mina 40 min, kommer kvinnan som bokade mig och kikar in. Hon berättar att hon, gästerna och (enligt henne) viktigast av alla, den högsta chefen var supernöjda med underhållningen. Jag firade med svepa en Loka, packade ihop mina prylar och åkte hem i sommarnatten.
torsdag 17 juni 2010
Närkontakt
I tisdags var jag och körde en show lite på halvvolley. Det var en stor reklambyrå som hade ett kundevent ute på Björnö utanför Västerås. Jag var bokad sedan länge men vi hade inte planerat in i detalj hur kvällen skulle se ut. Ibland kan det vara katastrof men in detta fall blev det asbra. Jag körde 20 minuter ute i kvällssolen på en uteservering. Inte optimalt så klart men stämningen var avslappnad och glad så det funkade riktigt bra.
Jag har skrivit tidigare i bloggen om att jag var på TEDx Eskilstuna. Den stora behållningen var Mikael Genberg som föreläste varför han vill sätta en litet rött hus med vita knutar på månen.
Och för två veckor sedan trollade jag på en båt som åkte förbi det lilla sköna hotellet som ligger ute i mälaren. Här är det inlägget.
Och denna kväll satt självaste Mikael Genberg i publiken. Han kom fram till mig efter min show och tackade och pratade lite. Jag själv öste så klart beröm över honom och hans sköna projekt och föreläsning. Och självklart var det bildläge
Här kan ni höra hans föreläsning (på engelska) från TEDx.
Jag har skrivit tidigare i bloggen om att jag var på TEDx Eskilstuna. Den stora behållningen var Mikael Genberg som föreläste varför han vill sätta en litet rött hus med vita knutar på månen.
Och för två veckor sedan trollade jag på en båt som åkte förbi det lilla sköna hotellet som ligger ute i mälaren. Här är det inlägget.
Och denna kväll satt självaste Mikael Genberg i publiken. Han kom fram till mig efter min show och tackade och pratade lite. Jag själv öste så klart beröm över honom och hans sköna projekt och föreläsning. Och självklart var det bildläge
Här kan ni höra hans föreläsning (på engelska) från TEDx.
tisdag 15 juni 2010
Vinterviken
I fredags gjorde jag en show för ca 100 lärare på en konferensanläggningen Winterviken som ligger just i Vinterviken (Stockholm)
Tur (eller rutin) att jag anpassat min show till alla slags omständigheter. Lokalen var verkligen inte optimal för scenshow. Eller scen...det fanns ingen scen. Jag stod i hörnet av lokalen och hade hälften av sällskapet framför mig och hälften satt i trappor eller stod på en balkong framför mig. Dessutom fanns det ett par feta pelare i vägen också. Men men, inte mycket att göra åt saken utan bara göra det av bästa av situationen. Det funkade riktigt bra större delen av publiken ställde sig upp klappade händer när jag var klar och det är alltid ett bra betyg.
När jag var klar i Vinterviken åkte jag direkt vidare till Magic Bar, Karlaplan, för att titta på lite trolleri och umgås lite med trollerikollegor. Det är alltid trevligt. Och denna kväll blev det roligare än vad jag hade räknat med så jag blev helt enkelt kvar i Stockholm över natten. Det blev kollegan och vännen David Person som erbjöd sovplats i hans lya. Det roliga med honom är att det alltid blir så otroligt mycket trollerisnack. Till och med när jag vaknar efter ett par timmars sömn frågar han mig om jag vill se ett trick. Fantastiskt! Och när jag är på väg ut ur hans lägenhet för att bege mig hemåt står han i pyamasbyxor och bollar lite idéer om att trolla fram en gummikykling. Jag var bara tvungen att ta en bild på detta magiska ögonblick. Tack David!
Tur (eller rutin) att jag anpassat min show till alla slags omständigheter. Lokalen var verkligen inte optimal för scenshow. Eller scen...det fanns ingen scen. Jag stod i hörnet av lokalen och hade hälften av sällskapet framför mig och hälften satt i trappor eller stod på en balkong framför mig. Dessutom fanns det ett par feta pelare i vägen också. Men men, inte mycket att göra åt saken utan bara göra det av bästa av situationen. Det funkade riktigt bra större delen av publiken ställde sig upp klappade händer när jag var klar och det är alltid ett bra betyg.
När jag var klar i Vinterviken åkte jag direkt vidare till Magic Bar, Karlaplan, för att titta på lite trolleri och umgås lite med trollerikollegor. Det är alltid trevligt. Och denna kväll blev det roligare än vad jag hade räknat med så jag blev helt enkelt kvar i Stockholm över natten. Det blev kollegan och vännen David Person som erbjöd sovplats i hans lya. Det roliga med honom är att det alltid blir så otroligt mycket trollerisnack. Till och med när jag vaknar efter ett par timmars sömn frågar han mig om jag vill se ett trick. Fantastiskt! Och när jag är på väg ut ur hans lägenhet för att bege mig hemåt står han i pyamasbyxor och bollar lite idéer om att trolla fram en gummikykling. Jag var bara tvungen att ta en bild på detta magiska ögonblick. Tack David!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


