I lördags hade jag två jobb av helt olika karaktär. Det började med Stadshuset i Eskilstuna som hade öppet hus och invigning av den så kallade demokrativeckan. Det var dessutom lite olika stipendier som delades ut. Faktum är att jag var lite osäker när jag kom dit. Visste inte om jag skulle köra scenshow, close-up-trolla eller både och. Jag skulle close-up:a.
När jag står där och folk börjar droppa in brukar jag avvakta ett tag så att folk hinner göra sig bekanta med lokalen och låta dem mingla lite själva först. Men just som jag står där och iakttar människorna ser jag två yngre grabbar, båda i lite ”hängiga” kläder och sneakers, gå en bit ifrån mig. Det tittar lite på tråkiga tavlor som hänger på väggen. Jag tänkte att jag ju börja lite med dem, så jag kliver fram och säger glatt ”Tjena grabbar”. Den ena av dem är lite yngre/mindre och det är honom som jag fokuserar blicken mest på och jag ser att något är fel. Han ser lite obekväm ut i sitt uttryck. Han har lite halvlångt hår och jag ser att han har en ring i örat. Det andra örat ser jag inte på grund av hans hår. Men inom mig tänker jag ”Nej, det var en tjej”. Jag vänder mig mot den andra personen som hade mycket kort hår nästan rakat och säger lika glatt, ”Jag tänkte visa er något som förhoppningsvis är lite roligare än de här tavlorna” Då säger personen med det snaggade håret ” Jag heter Helena, du kan visa för honom istället” och pekar på sin kompis.
Alltså situationen blev så konstig och oväntad att den satte mig helt ur balans. Jag gjorde mitt trick och lät de gå vidare. Så, Helena, om du läser detta. Förlåt. Har aldrig känt mig så dum sen….flera veckor tillbaka…
Resten av jobbet gick i alla fall bra. Jag fick även uppleva Eskilstunas, just nu hetaste hip-hop-grupp med det skönaste namnet Årby Berättar. Vilka grabbar. De kommer gå bra för dem om de fortsätter i den stilen.
Det andra jobbet var på ett 40-års kalas i en villaförort i Stockholm. Vilken fest! Deras budget för festen som de hade i sin jättevilla var garanterat lika mycket som ett normalstort bröllop. Ska jag vara helt ärlig, så är det faktiskt lätt att underhålla folk på en sådan fest. Alla är på ett så jäkla bra humör. Så när jag drog igång min show hade jag dem med mig från första minut. Det var riktigt kul. Och jag var riktigt slut i huvudet och kroppen när jag åkte hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar