I lördags hade jag ett riktigt tufft jobb... Kanske den mest omöjliga uppgift jag någonsin tackat ja till. Under helgen arrangerades en stor basketturnering är i Eskilstuna. Själva basketturneringen firade 25 år så det skulle slås på stort med lite överraskningar för de deltagande ungdomarna. En av överraskningarna var att jag skulle köra en kort liten show från scenen under ett disco...ja, ett disco. Vad vill ungdomar göra när de är på disco? Svar: Dansa! Vad vill de inte göra när de är på disco? Svar: Sluta dansa för att titta på en trollkarl.
Detta visste jag innan jag kom på plats så jag hade väl tänkt ut hur jag skulle lägga upp min lilla show...men det spelade inte så stor roll visade sig.
Jag ska absolut inte skylla på någon arrangör för arrangörerna är ideellt arbetande personer så jag hade absolut inga förväntningar. Jag var redo att fixa allt själv för att det skulle bli så bra som möjligt. Dessutom visste jag vilka som hade roddat med ljud och ljus så där kände jag mig lite trygg. Dessutom kände jag killen som var DJ/tekniker för kvällen.
När jag kommer på plats hade diskot just börjat och det började så smått fyllas på med folk. Här kommer en lista på vad som gick fel:
* DJ/ teknikern hade ingen aning om att det skulle vara något framträdande från scenen (det visste inte publiken heller vilket gör det ytterligare svårt att komma in på något bra sätt)
* Dj/teknikern, hade strul med sina grejer så han hade i stort sett ingen tid att kolla mitt ljud o ljus
* Det var en stor tross som satt över framkanten på scenen med discoljus som skymde lokalens egna fasta strålkastare
* Jag, och teknikern hade ingen aning om hur vi skulle få på strålkastarna...men det löstes till slut. Om jag stod absolut längst fram på scenen skulle jag synas
* Efter mycket om och men fick jag tillslut igång min egna headset som jag hade med mig
* Nu började jag bli stressad. För jag ville ju koncentrera mig på hur jag skulle ta publiken och inte på en massa teknik.
* Jag hade en bra inspelad "påa" som jag ville dra på innan jag gick på scenen för att peppa igång publiken och få deras uppmärksamhet...men tack vare tekniskt strul så fick jag skrota det
* Jag önska av DJ/tekninkern om han kunde dra på en låt när jag presenterade mig själv...men enligt honom blev det för många moment och jag såg på honom att han var sjukt stressad så jag skrotade den idén också.
* Som extra bonus drattade min mottagare till headsetet i backen och började blinka och var ur funktion. Då tänkte jag under några sekunder att jag skiter i det här...men efter lite frenetiskt tryckande fick jag tillslut igång den igen.
Så var jag tillslut redo att köra igång. Musiken tystnade strålkastarna drogs igång och publiken...buade. De ville inte att musiken skulle tystna så klart. Fram kliver jag och börjar prata och hör ingenting av mig själv. Främst så klart för att jag inte har någon medhörning men ljudnivån av de över 1000 personera i lokalen var enorm. Det skreks, visslades och pratades. Det var jag beredd på och jag fattade innan att det kommer vara omöjligt att fånga allas uppmärksamt. Men eftersom det enbart hade varit strul med det tekniska så visste jag inte säkert om publiken hörde mig eller inte. Längst fram står det ett gäng som lutar sig över scenen och konstant skriker att vi ska sätta på musiken igen.
Jag körde på så gott jag kunde. Det kändes som jag stod och underhöll i någon slags dimma. Jag hade ingen aning om hur jag hördes ut och hur mycket jag av det jag gjorde syntes. Men jag fick i alla fall lite bra respons från delar av publikhavet så någon slags nytta gjorde jag väl...När jag väl klev av och musiken dunkade igång igen var jag helt slut. Spontant kände jag att detta var det sämsta jag någonsin har gjort...då kommer en liten kille fram och säger "Du var grym" och highfive:ar mig... helt sjukt men jag blev så jäkla glad och förvånad över att han kom fram och sa det så jag ville nästan krama om honom.
Kvällen var inte riktigt slut för min del. Jag skulle även göra en liten show för ledare och föräldrar som var där och tittade. Den showen gjorde jag i ett litet enskilt rum med bastakten dunkande i väggen från discot brevid. Inte heller denna show var så bra arrangerad och förutsättningarna var inte de bästa men det gjorde absolut ingenting. För nu kunde jag köra för vuxna människor som jag faktiskt såg att de uppskattade vad jag gjorde.
Helt otroligt, jag har jobbat i tio år som trollkarl och ändå så lärde jag massor av denna kväll...på ett smärtsamt vis...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar