Ett riktigt mirakel

Jag har varit sängliggandes i sedan i måndags med någon slags förskylningsvariant. Jag har haft frossa och svettats om vart annat, snoret har varit blodigt och slemet som jag hostat upp har varit som en mindre spya...utan att överdriva

Men igår (onsdag) hade jag en timme som jag var helt frisk. Det var under den timmen som jag gjorde min tredje föreställning med Trick eller mirakel på Café Sylvia. Det är konstigt, jag var verkligen helt frisk. När föreställningen var slut blev jag sjuk igen och jag somnade som ett as hemma i sängen. Jag har varit med om detta förut, att kunna prestera på topp trots att man egentligen mår kass.

Faktum är att igår gjorde jag nog den bästa föreställningen hittills. Får se om jag kan toppa det i kväll när det är dags för den sista showen.

Igår hände något som jag inte varit med om förut. Det är ett litet lyxproblem... Publiken slutade inte applådera efter det sista numret. Jag sprang in tre gånger och bugade och tackade. Vi släckte strålkastaren och satte på det allmänna ljuset och musiken tonades ner...men de fortsatte att klappa...vad gör man då?  Jag skulle kanske klämt in ett extranummer... fast det känns trist att göra ett nummer till och riskera att få tillbaka från publiken att: "Ok, nu är vi nöjda och vill inte se något mer" Man vill ju liksom sluta på topp... Som sagt, ett lyxproblem som jag gärna upplever fler gånger :)

Nu ska jag lägga mig och vila tills det är dags för showtime i kväll...